hogieskill

Femhundrasjuttionio.

Avsnitt: bonusbilder.

Det finns få saker som jag älskar så mycket som kammardebatten. Speciellt när Fredrik Federley är med. Jag blir liksom... obekväm så fort jag ser honom, det spelar ingen roll i vilket sammanhang. Att se honom i kammardebatt är riktigt obehagligt.
"Jag tror inte ens på det om - ve och fasa - Kalle Larsson får egen majoritet här i kammaren".
Han är ju snyggt klädd iaf. Roligt när folkpartisten Ulf Larsson lägger sig i också. Är han kraftigt förkyld?



Just det! "Jag förstår enligt din politiska historia att du ser på människor kollektivt". Hahahaha. Naawh... Fredrik. Centern borde älska vänstern. Egentligen. Tack fru talman, jag ska ta mig i kragen.

Gosh. Jag har verkligen inget liv?

Till slut fick jag frukost. Inte för att en granne plötsligt fick för sig att bjuda till utan för att jag åkte och köpte den. Som vanligt var en tant tvungen att prata med mig. Har upptäckt att det händer när jag är ute utan sällskap. Alltid. Det har nog aldrig hänt att jag gått ut ensam utan att någon måste börja prata med mig. Idag handlade det om mozarella. Hon ville att jag skulle förklara smaken och vad man kunde ha den till. Jag gjorde mitt bästa. Avslutade med "Testa. Det är gött.". Det var det.



En sista bonusbild, från helgen. Isac fick en tatueringsmaskin i födelsedagspresent och vi var självklart tvungna att missbruka den. Jag inpsirerades av farsans tattartatueringar på knogen (han har "LOVE" och "MAUD" inristat. TATTARE!). Drog Isac med mig ner i dreten och fick honom iaf till en knogtatuering.



Det är inte tatueringar han har i fejan. Han var påskgubbe.

Nu ska jag läsa det sista i Du och jag i trafiken. Känns så konstigt. Allt känns så logiskt och jag tänker flera gånger "JAMEN DET FATTAR JAG VÄL! DET FATTAR VÄL VEM SOM HELST?!" och så vill jag slänga ut boken. Men det ska jag inte göra.

Puss!

Ed Harcourt - This one's for you

För att Ed Harcourt är sjukt snygg.