Kokobängen

Femundranittiotre.

Idag har jag tänkt på att "bli med på saker". Min farfar bor inte här. Han är gammal och börjar bli vimsig.

Mård: Ska du bli med till Göteborg?
hogie: Varför. Varför?
Mård: Till farfar.
hogie: Ja. Det vill jag väl. Det lär ju vara sista gången man kan få träffa honom.
Mård: Ja. Precis...

Jösses. Hur okänsligt får det bli? Har tänkt på det ända sen dess. Jag var full när jag sa det. Som en ursäkt. För övrigt så var det i Göteborg jag såg de första bögarna gå och hålla hand. Jag var kanske sju år och min kusin skrattade åt mig. Hon är snäll, rolig och högljudd. Och kanske fyrtio år. Jag vet inte. Jag har cirka tvåtusen kusiner och de flesta är högljudda. Tänker er Mitt stora feta grekiska bröllop. Så har jag det. Och på göteborgska. Istället för engelsk grekiska då.

Nu var det inte farfar och resor till götet som var det viktiga. Utan det var att "bli med på saker". Säger man verkligen så? De säger alltid så till mig. "Ska du inte bli med till affären? Blev hon med ut eller?".

Jag är väldigt understimulerad.

Puss!

Bob Marley - Trenchtown rock

För att det var Bobban i gräset på Gubben.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0