hogieskill

Sjuhundraåttiosex.

Det hela började bra. Jag har glömt portkoden och pinkoden till telefonen. När jag kom hit i morse upptäckte jag att jag hade glömt datamaskinen. Tur att det inte är långt hem. Nu finns det små lappar överallt (som vanligt alltså) med allt som ska kommas ihåg. Jag tror att allt detta betyder att det var en bra semester med tema förträngning.

Men jag vet inte än hur det blir det jobbet. Om jag får vara kvar eller inte. Det kom in en tant som sa "jag hörde att du får ha kvar jobbet, att du ska ha tjänsten Värmland/Örebro". Okej. Bra att du vet det men att jag inte vet någonting. Tanter... Det kryllar av dem. Jag vet i alla fall att jag får jobba året ut, enligt kongressbeslutet. Det är bra. För det kryllar ju inte av jobb. Och att arbeta med barn på dagis är tydligen inte accepterat av Tård. Hittade ett gammalt inlägg där jag hade bestämt mig för att sluta plugga i Skövde och Tård hade vrålat "Vad ska du göra då?! Du kan ju inte springa runt och passa barn hela dagarna!?". Roligt sagt. Som att dagispersonal är lite mindre värda än alla andra. Det kanske är därför jag aldrig fick gå på dagis? Tur är väl ändå det, då kunde jag ju både skriva och läsa när jag var fyra år. Allt tack vare en mormor. Och kanske också en farmor.

Jag har tänkt att jag kanske skulle bli sjuksköterska eller fritidspedagog eller miljövetare eller kanske att jag skulle bli... journalist? Det är ändå något jag kan. Det är svårt att vara tjugofyra. Christian har lovat mig större bröst, jag kanske kan bli porrdrottning? Sälja min kropp. Det borde vara ett ganska bra och enkelt jobb. Då måste jag nog ha längre hår. Jag kanske kan bli porrdrottning om ett par år. När mitt hår har växt lite.

Nu undrar jag hur mitt körsbärsträd som bor vid sommarstugan ser ut. Men dit törs jag inte åka. Där bor ju Ponnyn.

Puss!

Boomfunk MC's - Freestyler

För att den gick på radion i morse och för att jag alltid har den på hjärnan. Jag vet, det är jätteknäppt.