hogieskill

Sexhundranittiofyra.

Hagfors. Vilket ställe. De pratar så roligt så jag nästan inte kunde prata med dem utan att skratta. Inombords vred jag sönder mig av skratt. Ropen skalla - mer Hagfors åt alla! Att det gick dåligt var ju en annan sak.

Igår hade jag faktiskt behövt en Powerpoint. Inte riktigt, men nästan. Hade jag varit någorlunda förberedd så hade jag kanske inte blivit röd i ansiktet. Oförberedd inför trettiofem-fyrtio vuxna anti-knark personer kändes sådär men nu har jag förhoppningsvis lärt mig till nästa gång. Egentligen vet jag inte riktigt vad jag gjorde där ändå så det spelar kanske ingen roll.

Idag handlar det om smeknamn på Christer i P3. Jag borde kanske ringa in och berätta om hogie. Så många gånger jag fått frågan och så många gånger jag fått förklara. En gång sa jag "kan ni inte sluta kalla mig för Hogie nu?". Men det gick ju inte. Så jag får väl leva med det. Roligast var fröken i högstadiet som sa det på brittisk engelska "vad tror du Hooogiee?". Vad tror du Helen? Som hon på vädret. Helen. På engelska alltså. Helene var faktiskt engelskafröken (hon propagerade stort för den brittiska engelska och gillade inte amerikanska). Men hogie som i en riktig hogie, och inte en Jessica-hogie, är ganska superamerikanskt.

Nu är jag sjukt schleten i hövve. Vaknade trettiofem gånger av att Barbro står och slickar mig i ansiktet och vill att jag ska klappa på henne. Mitt i natten. Jag hörde att Christian skrattade när jag vrålade "DU SKA DÖ DIN JÄVLA KATT!". Men efter en stund av mitt skällande efter katten blev han knäckt och slängde ut Barbro. Ja det var ju skönt att jag fick sova en timme när jag skulle köra bil hela dagen idag. Tur att de pratar roligt i Hagfors annars hade jag nog varit helt knäckt nu.

På torsdag åker jag till Kuggavik! Det är spännande tycker jag.

Puss!

Bo Kaspers Orkester - Dansa på min grav

För att det var evigheter sen.