hogieskill

Ettusenfemtiofyra.

Idag när det är fredag och allt så ska jag fira att jag INTE har fotsvamp! Jag hade nog kunnat få nån slags panik om det hade varit svamp. Eller nån parasit. Det hade varit det värsta. Parasiter. Så himla värdelösa. Om ni undrar vad det så är jag har på foten så kan jag inte svara. De visste inte. Det är kul när det är studenter med tycker jag. "Jag har två studenter här, är det okej om de är med?". Ba "nä, jag tycker det är skitdumt om de lär sig något". Det var fyra personer som tittade på min fot. De gick ut och tittade i böcker. Men nej. De visste inte vad det är. Det konstiga med det här är att de sa "Smörj med kortison i sju dagar. Har det inte blivit bättre då så kom tillbaka så får en läkare till titta på det och kanske ta nåt prov". En annan märklig sak var

Sjuksköterska: Hade du eksem som barn?
hogie: ... ja?
Sjuksköterska: Mhm. Ja då kan du nog räkna med att om det här nu försvinner, då kommer det med största sannolikhet att komma tillbaka några gånger ändå.

What? De visste ju inte vad det var?

Sen när jag skulle gå

Sjuksköterska: Vill du ha en kompress på?
hogie: Varför det?
Sjuksköterska: Ja, jag tänkte... att du kanske ville det...?
hogie: Ehm. Nej tack..? Eller? (livrädd. behöver jag en kompress? i så fall varför?)

Jättekonstigt.



Undrar hur jag ska fira. Tänkte en del på chips. Men jag gillar ju inte chips. Gillar ju smågodis men jag vet inte. Så sögen är jag inte på godis. Jag vet inte. Börjar jag bli vuxen nu? Godis och snask är inte min drivkraft längre. Potatis. Det är ju jävligt gött. Tänk vad mycket det går att göra med potatis. Mos. Hasselback. Kokt. Pommes. Chips. Stärkelse. Klyftor. Det får nog bli potatis. Och en flaska Pepsi.

Puss!

Håkan Hellström - Zigenarliv Dreamin

För att det är Håkanfredag.