hogieskill

Sexhundrasjuttio.

Nu börjar det droppa in brev om c-kursen till våren. Som jag har väntat på i ettochetthalvtår. Nu jobbar jag. Det blir ingen c-kurs. Nån gång ska jag läsa c-kursen. Och d-kursen. Men inte än. Kanske när jag är tjugosju. Eller tjugoåtta. Det är faktiskt inte så superlänge kvar. Om drygt en månad är jag tjugofyra. Fy fan. Tur att alla andra är så gamla. Så jag kan känna mig ung. Som Mård och Tård - skitgamla. Syrran - dretgammal. Christian - göbbe. Plus Maria som är så gammal så hon nästan inte ens är värd att nämna här. Men äldst är ändå Isac med sina sex år. Uh va gammal.

Igår var vi i Kristinehamn. Tjejerna på den gymnasieskolan var exakt som tjejerna från Kristinehamn som jag gick i gymnasiet med. Hela Kristinehamn är ett enda stort frågetecken. De måste ha det värsta storstadskomplexet i hela Sverige. Vad som är synd är att ungarna inte pratar Kristinehamnsmål. Som tur var så var vi tvungna att fråga efter vägen (det var ju jag som körde...) och då fick vi höra lite äkta Kristinehamnsgnäll.

Jag åker till Göteborg om en timme. Först tänkte jag att det var rätt värdelöst att åka tåg i massa timmar för ett sketet möte. Men nu känner jag att sketet är det sista det är. Det är ett superviktigt möte och under resan ned ska jag skriva ett tal. Det finns liksom de som behöver läxas upp. Jag trodde jag hade läxat upp, men under veckan visade det sig att det hade jag inte alls. Det är mest för min egen skull som folk behöver läxas upp. Saker och ting är inte rättvisa. Det tycker jag inte om.

Gibson har rivit mig i ögat. Jag ser ut som en tattare med alla rivsår och ärr. TATTARE.

Puss!

Sven-Ingvars - Dans bort i vägen

För att det var tjo det var höpp det var hej.