hogieskill

Sexhundrasjuttiotre.

Telefoner. Vilket påhitt. Hittepå.

Idag är det fredag. Något som Christian har påpekat hela veckan. Han har nog längtat. Kanske för att han har försovit sig varje dag den här veckan? Gå och lägg dig tidigare, är mitt stående råd.

Mina nya glasögon kan göra vem som helst yr. Eftersom optikern i stort sett tyckte att jag blivit blind så måste jag ha monitorglasögon. När jag har på mig dem så ser jag ungefär en meter framför mig. Känner mig som en gammal kärring. Eller som Tård. Ibland glömmer jag att ta av mig dem när jag går iväg. Då går jag med händerna framför mig som en zombie tills jag kommer på vad som är fel. Det är för mycket för mig att hålla ordning på två par glasögon. Det räcker med att jag ska hålla ordning på mig själv. Det enda som varit roligt med de här glasögonen hittills var när Johan provade dem. Då blev jag rädd och gjorde nästan i byxan.

Om ungefär en månad ska vår familj á två människor och en kattmänniska flytta in i baracken på Gruvlyckan. Köp en rattkrycka, sa en gubbe. Jag vet inte. Det är så töntigt med Karlstad. Det är konstigt att det fortfarande är så mycket fördomar och integreringsskräck. Det är fan inte mer bråk på Kronoparken eller Rud än vad det är inne i centrala Karlstad. Herrhagen till exempel. Vilket jävla ställe. Tacka vet jag Strand. Jag saknar Strand. Kanske att det är det bästa stället jag bott på.

Nu ska jag boka biljetter till The day the earth stood still. Jag älskar ju såna filmer. Sci-fi. Jag skulle kunna vara en stor tönt som samlar på Star Wars-prylar och grejer. Men det har faktiskt gått bra ändå. Det är nog för att jag älskar underground filmer ännu mer. Napoleon Dynamite, världens bästa film någonsin. Det finns ju en anledning till att stället heter hogieskills. Jag önskar att jag hade en liger.

Puss!

Latin Kings - Snubben trodde han var cool

För att Miriam trodde att snubben var cool för han hade en fiol