hogieskill

Åttahundrasextiotvå.

Det blev ingen Båt i helgen. Det var ju synd. Ebbot spelade med all säkerhet minst tjugo låtar som jag älskar. Bland annat Oasis, till exempel. Jag och Christian köpte Master of music, tog med det till en fest och läste reglerna där det stod att det skulle ta fyrtiofem minuter. Tjena macarena. Jag vet inte om det var för att sällskapet var dretfulla eller för att kvällen tema var nazityskland. Men det tog definitivt inte fyrtiofem minuter. Efter drygt tre timmar hade vi inte ens spelat klart och då bestämde vi oss för att alla vann. Men - det är ett väldigt kul spel. Rekommenderas. Speciellt om du gillar musik och kan konstiga saker om musik. Det är helt klart fördel att vara i Chrilles lag som kan svaren i sömnen (vem minns inte "SALT N PEPA!"?).

Nu när Anderas Grega (det tog inte så lång tid för sverige att vakna den här gången) blivit stor så kanske det äntligen är dags för Kungers att göra revansch? Alla bloggar som jag läser där det står att han äääär så hiiiimla bra asså guuud va bra... Där står det inget om Kungers? Hur kan det inte göra det? Nåväl. Därför hoppas vi på en revansch. Annars tycker jag att Wolfmothers Cosmic Egg tar sig mer och mer. Jag giller't då om en säger. Även OK Go's nya, Of the blue colour of the sky, är finfin. En skräll är att jag lyssnar på Graham Nash om och om igen. Precis när jag hade bestämt mig för att helt sluta lyssna på band som Doors, Who, Pearl Jam, Clash och annat som jag lyssnade på när jag var ung och hade rosa eller blått hår. Men det var en dum regel så jag tog bort den.

Puss!

Wolfmother - Cosmonaut

För att jag inte är en cosmonaut.