Ettusennittiotvå.
Det här är ett jättelångt inlägg som jag lättat upp med fina bilder.
Semester. Bästa uppfinningen nånsin! Jag hade en kick ass semester. Gjorde jämt ittna! Var lite i Nora, var lite i... skit i det. Det allra viktigaste var att vi var i Gränna och det var allt som jag någonsin drömt om att Gränna ska vara. Ska skriva ett helt inlägg om Gränna nån gång framöver. I höst när allt känns tråkigt. Då ska jag berätta om hur gulligt och fantastiskt Gränna är.
Hade i söndags den vansinnigaste avslutningen på en semester nånsin. Ska aldrig mer ha en sån avslutning. Allt var fint. Lite som i Gränna. Fint väder. Harmoniskt och jag var bara sådär alldeles fantastiskt vacker som bara jag kan vara. Vi skulle gå och köpa fantastisk glass när bara PANG. Nä nu ska du ha ögonmigrän igen. Jaha, tänker ni, vad är ögonmigrän för jävla hittepå? Ja det undrar jag också.
Lägger in en bild på Martin Hederos mitt i från Putte i Parken i somras. Bara för att ni ska undra varför.
Allt började i onsdags när jag fick en hjärnblödning. Nej, jag trodde faktiskt inte ens att det var en hjärnblödning. Eller först gjorde jag det. Sen gick det över. Vi ringde iaf till sjukvårdupplysningsrådgivningvaddetnuheter. Görgulliga tanter som jobbar där. Hon bara "VÄNTA. Du måste prata med Ulla. Hon är görbra på ögen". Jag vet inte om hon pratade Värmländska, men det känns mycket tryggare om hon gjorde det. "Det låter som du har ögonmigrän, Jessica. Lägg dig ner i mörker och har det inte gått över på en timme så får du ringa igen. Händer det igen imorrn eller inom ett par dar så ringer du också igen!". Hon var så bestämd och uppmanande. Jag älskar såna tanter!
Men det gick över! Det var alldeles fantastiskt när det gick över! Förutom huvudvärken som följde, men den var helt okej i jämförelse med att typ ha en gratis rejäl fylla och bli blind.
Men så kom det igen i söndags. Jävla oflyt!
Sjukvårdstanten (som inte pratade Värmländska, utan värsta Stockholmskan): Alltså, jag tror att du måste åka in.
hogie: Åka in? Som till sjukhuset?
Sjukvårdstanten: Ja... alltså jag står och väger femti-femti och då måste jag alltid välja att skicka in.
hogie: Men... kan jag inte ringa vårdcentralen imorrn då?
Sjukvårdstanten: Nej, nu har jag skickat ett fax att du är på väg!
hogie: Jaha.. som i att jag måste åka nu?
Sjukvårdstand: Ja! Åk nu!
Och där, mitt i "Åk nu!" fick jag panik och hann tänka att va fan är jag döende nu eller? Det stod det inte när jag googlade ögonmigrän!!
Så vi sätter oss i den jävla bilen och åker in till jävla akuten. Ja jag är jättearg. För jag känner att jag kommer överleva men är typ livrädd. Så kommer vi in. Och då jobbar det ett JÄVLA miffo där.
Han: Jaha. Varför är du här?
hogie: Sjukvårdsupplysningsrådgivningstanten sa att jag skulle åka hit.
Han: Oookej.. Och vilken läkare tänkte hon att du skulle gå till? (så JÄVLA dryg att jag ville bara ge honom en fet smäll)
hogie: Ja jag vet väl inte. En neurolog kanske? En medicinläkare?
Han: Ja du. Har du de symptomen som står i faxet?
Här blir jag så chockad att jag inte ens klarar av att vara otrevlig tillbaka.
hogie: Men. Jag vet väl inte? Jag vet väl inte vad det står på din lapp?
Han: Du får vänta här. Jag ska gå och prata med några.
Det hela slutar i alla fall med att jag åker hem igen för "nån kommer ändå bara ta ditt blodtryck och säga att du kan åka hem igen. Du får ringa vårdcentralen imorrn.". Fy fan för såna här människor. Det var ju knappast så att jag ville åka dit och gjorde det för att jag kände att det skulle bli en kul twist på söndagen. Det händer så ofta att jag undrar hur vissa personer har hamnat på sina yrkespositioner. För att jobba här behöver du definitivt inte ha egenskaper som: empati, en lättsam personlighet, vara lugn.
Ungefär lika förvånad som Jakob Hellman blev jag.
Nästa dag ringde jag i alla fall till vårdcentralen och där var det ännu en ROLIG tant. Älskar roliga tanter.
Rolig sjukvårdstant: SKICKADE HAN HEM DIG?!
hogie: Ja.. men det gjorde inte så mycket. Jag överlevde ju liksom.
Rolig sjukvårdstant: FY FAN. Jag är så trött på dem! Skickar hem en ung tjej med såna symptom... Usch!
Jag tror hon överreagerade ganska mycket. Hon kanske inte hade ätit mellanmål.
Fick iaf göra en neurologisk undersökning. "Du har haft en HIMLA otur Jessica. Det här händer kanske en procent av alla med migrän". Ja men det var ju kul. Då är jag UNIK!!
Nu går jag cirka sjuttiofem procent av dagarna och hoppas att det inte ska hända igen. Imorrn ska jag bara tänka på det ungefär femtio procent.
För imorrn har vi höststartsmöte med Omställning Karlstad. Det tycker jag alla ska gå på. Vi har ett jättespännande äppelprojekt.. Oj vad nyfikna ni blev nu. Kom på mötet! Imorrn! Onsdag! 18:00 i Sensus lokaler som ligger... mittemot Hemköp. Ungefär. Komsi komsi!
Puss!
Flo Ridah - Whistle
För att idag såg jag videon (på MTV då'ra) och är nu ännu mer chockad över den här hiten.