Lite av ilskan. Fast bara väldigt lite.
Ettusenetthundratjugosju.
Cirkus en gång i månaden går jag (eller vi, för Emmie och Chrille följer också med) till en psykolog. Detta för att några veckor efter förlossning så får man på bvc fylla i ett formulär. Med frågor som "Är du lycklig?" samt "Känner du ibland panik?". Efter att jag svarat så sanningsenligt som möjligt så kan det utifrån mina svar konstateras att jag lider av förlossningsdepression.
Alla inom vården är väldigt noga med att påpeka för mig att "Det är normalt" och att "Det är inte så konstigt, du har haft det väldigt jobbigt". Och jag tycker det är så konstigt. Eller jag behöver inte höra att det är normalt. För det blir faktiskt inte bättre av det. Däremot så tror jag att andra i min omgivning skulle behöva höra att man kan bli rätt nere eller KNÄPP av att ha en bebis som skriker konstant i fyra månader. Och att man inte plötsligt blir hel och normal och rosenskimrande glad igen bara för att hon slutar skrika.
Psykologen ritade en väldigt bra graf idag som jag ska dela ut till folk som jag tycker behöver den.
Andra saker som folk inte behöver trycka upp i ansiktet på mig när jag säger att jag ser fram emot att sluta amma; "Åh som jag kämpade med min amning! Det gick bara i tre månader sen tog mjölken slut! Du aaanar inte hur braaa du haaar det!!" Nej och du anar inte hur det är att ha överfulla bröst som värker och sprutar åt alla håll i tid och otid och så mycket mjölk så din bebis håller på att drunkna för hon knappt hinner med att dricka och sen får jätteont i magen för hon har ätit så mycket. T ex.
Jag tyckte att vuxna människor var dumma i huvudet redan innan jag fick barn. Men efter jag fick barn så undrar jag om jag inte håller på att förlora all tro på mänskligheten. Det är sån tur att alla vet allt om alla.
Annars tycker jag det är tråkigt att Tjockare än vatten är slut! Men det kommer garanterat en ny säsong (?). Den nya serien är rätt lovande också. Arvingarna. Först hoppades jag lite på en dokumentär om Arvingarna. Men sen blev jag jättelycklig när det istället är en dansk dramaproduktion!
Puss!
Håkan Hellström - Kom igen Lena!
För att Håkan fyllde fyrtio den andra april. Fyrtio! Gammelgubbe.
Kommentarer
Postat av: Apan
Bra att du får hjälp och att dom verkar ta seriöst på förlossningsdepression. Läste i nån tidning häromdagen om just det, att många inom typ vården tar för lätt på det. Men det kanske är en hysch hysch grej? Att en förväntas direkt hamna i någon rosaskimrande bubbla och bla bla.
Blir inte heller klok på folk nu. Fyfan vad folk tar sig friheter och ska lägga sig i eller jämföra på idiotsätt. Alltså why? Igår var jag hos en jobbcoach som tyckte det var viktigt att jag skaffade ett syskon till barnet i magen. Taget ur luften. Fan vad sur jag blev.
Svar:
hogie
Trackback
