hogieskill

 

Valrörelsen är precis i startgroparna. Hittills har det varit lite maraton men strax blir det sprintlopp. Och förvånansvärt ofta tänker jag "Nä, men jag kanske skulle byta parti?". Men då börjar jag tänka på varför jag älskar Miljöpartiet SÅ HIMLA MYCKET. 

 

När jag var tolv år gick jag med i Grön ungdom. Jag var den enda Grön ungdomen på Hammarö och det fanns en tant som var cirka tvåhundra år som gjorde allt för att jag skulle vara med på allt. När jag var tolv så fattade jag inte och jag vågade inte riktigt bry mig. Jag ville väl inte umgås med massa tanter och gubbar. Jag ville vara Grön ungdom. Men så gick det ett par år och jag började högstadiet. Jag fick med mig några andra i Grön ungdom. Som inte gjorde något. Men det brydde jag mig inte om, för jag var iaf inte ensam. Grön ungdom var kul, viktigt och nyttigt. Det var roliga kampanjer och politik var en rolig lek. Jag fick massa kul affischer hemskickade som jag smällde upp. En dag tog jag med en hög till skolan. Då hämtade den håriga rektorn in mig och

 

Rektorn: Jaha du, Jessica. Så du är Miljöpartist du? Hur går det med fotbollen?

Jag: Ehh.. Jag är Grön ungdom. Det går bra med fotbollen. 

Rektorn: Ja men nu är det så här. Att på den här skolan får man inte propagera för politiska partier. 

Jag: Nähä. Det är väl lite konstigt?

Rektorn: Nej. Nu går du ut och plockar ner varenda affisch. 

 

Jag tror han kanske inte gillade Miljöpartiet. 

 

Min favoritaffisch var "Hellre gröt med GU än oxfilé med MUF". Den låg i tiden. I Fucking Åmål-tiden. Man fick hem Nisse Hult som var en tidning. Och jag fattade aldrig varför pappa sa "Vem FAN är Nisse Hult?!".

 

När jag flyttade från Skövde till Karlstad så hände det något. Helt plötsligt bodde jag på ett ställe där det fanns andra som brann för samma sak som jag. Jag var inte den enda som var med i Grön ungdom. Det var helt fantastiskt. Det fanns andra som tyckte att miljö var världens viktigaste grej. Det fanns andra som var vegetarianer. Flera lyssnade t o m på samma musik. Men i samma storm så blev jag även engagerad i andra miljöföreningar. Jag blev ordförande för miljöföreningen på universitetet och jag engagerade mig bara i GU när det behövdes hjälp med något. Praktiskt oftast. Eller en extra person på ett papper. MEN. Inte illa det heller ska ni veta. 

 

Jag har svävat iväg nu för jag blev så uppspelt. Men vet ni vad det allra viktigaste med Miljöpartiet är?

Det måste alltid finnas någon med piska. Det måste alltid finnas de som alltid håller fast vid det de tror på även när det sviktar. Det måste alltid finnas de som tror att det hjälper om jag väljer att cykla om nu grannen alltid måste ta bilen. Miljö är inte bara vad vi äter och skogen vi går i. Miljö är att alla har rätt till ett liv utan krypskyttar i dikena på vägen till skolan. Att både mamma och pappa har rätt att vara hemma med bebisen. Att alla har rätt att få flytta hemifrån och bo drägligt. Att skolan ska vara en plats där du är trygg och till en början en lek. Du ska kunna få ett jobb som trivs med och där du får en lön som du kan leva på. Utan allt detta så kommer vi inte heller få en hållbar miljö.

Puss och kram!

För att jag väldigt nyss blev påmind om Dark dark dark. Fast de har inte gjort nåt nytt än.